Det finns få svenska psalmer som bär på en lika stark tradition som Den blomstertid nu kommer – och samtidigt är så omgärdad av frågetecken kring sin egen historia. Varje år sjungs den av tiotusentals skolbarn vid avslutningar, men texten som används idag är inte densamma som när den skrevs av biskop Israel Kolmodin år 1695.

Psalmnummer: 199 (1986 års psalmbok) ·
Författare: Israel Kolmodin ·
Årtal: 1695 ·
Vanlig i samband: skolavslutningar ·
Antal verser: 4 (ursprungligen)

Snabböversikt

1Bekräftade fakta
2Vad som är oklart
  • Exakt vilken melodi som ursprungligen användes är inte helt belagd (Sommarlovet)
  • Det är oklart om Kolmodin skrev texten specifikt för en viss melodi (Wikipedia)
  • När traditionen att sjunga den vid skolavslutningar exakt började är inte dokumenterat (Wikipedia)
3Tidlinjesignal
  • 1695: Psalmen publiceras i 1695 års psalmbok som nummer 317 (Sommarlovet)
  • 1986: Nuvarande psalmnummer 199 i 1986 års psalmbok (Sommarlovet)
4Vad händer härnäst
  • Psalmen fortsätter att sjungs årligen vid skolavslutningar och sommarfester (Wikipedia)
  • Nya inspelningar och tolkningar dyker upp regelbundet, senast i samband med filmen Den blomstertid nu kommer (2018) (Wikipedia)

Sex fakta som sammanfattar psalmens identitet:

Psalmnummer i 1986 års psalmbok 199
Författare Israel Kolmodin (1643–1709)
Första publicering 1695 års psalmbok
Antal verser (ursprungligen) 4
Melodi 1600-talsmelodi, ofta noterad i gammal dur
Vanligaste sammanhang Skolavslutningar

Vem skrev Den blomstertid nu kommer och när?

Israel Kolmodin – psalmens författare

  • Texten tillskrivs Israel Kolmodin (1643–1709), biskop i Skara stift (Wikipedia (det fria uppslagsverket)).
  • Kolmodin var även verksam som poet och upphovsman till flera psalmer (Litteraturbanken (digitalt bibliotek)).
  • I 1695 års psalmbok märktes psalmen ’Een Sommarwisa’ (Wikipedia).

Publiceringsår och ursprunglig psalmbok

  • Psalmen publicerades första gången i 1695 års psalmbok som nummer 317 (Sommarlovet (sång- och resursportal)).
  • Den bearbetades av Johan Olof Wallin 1819 och av Britt G. Hallqvist 1979 (Sommarlovet).
  • I 1986 års psalmbok fick den nummer 199 (Sommarlovet).
Paradoxen

Samma psalm – men inte samma text: efter 300 år av revideringar (Wallin, Hallqvist) är den version vi sjunger idag långt ifrån Kolmodins original. För den som vill förstå traditionen är det avgörande att skilja på 1695 års text och den moderna bearbetningen.

Varför sjungs Den blomstertid nu kommer på skolavslutningar?

Traditionens ursprung

  • Psalmen har sjungits vid skolavslutningar sedan 1800-talet (Wikipedia).
  • Den kopplas till sommarens ankomst och skolårets slut – en naturlig avslutningssång (Sommarlovet).

Psalmen som sommarpsalm och avslutningssång

Varför detta spelar roll

Att psalmen överlevt sekulära reformer och fortfarande sjungs vid skolavslutningar visar att tradition kan vara starkare än religionens formella roll i skolan. För skolledare och pedagoger innebär det en balansakt mellan kulturarv och samtidens krav på neutralitet.

Finns det en engelsk översättning av Den blomstertid nu kommer?

Engelska versioner av psalmen

Översättningens text och användning

  • Den engelska versionen används ibland i svenska sammanhang med internationella deltagare (Church of Jesus Christ).
  • En annan vanlig översättning är ’The Summer Day’ eller ’Now comes the time of flowers’ (Sommarlovet).

Tidlinje: Psalmens resa genom tre sekel

  • – Psalmen publiceras i 1695 års psalmbok som nummer 317 (Sommarlovet).
  • – Revideras och får nytt nummer i 1819 års psalmbok (Sommarlovet).
  • – Inkluderas i 1937 års psalmbok som nummer 474 (Sommarlovet).
  • – Nuvarande psalmnummer 199 i 1986 års psalmbok (Sommarlovet).
  • – Psalmen etableras som obligatorisk sång vid skolavslutningar (Wikipedia).
  • – Filmen ’Den blomstertid nu kommer’ får premiär (inspirerad av psalmen) (Wikipedia).

Bekräftade fakta

  • Israel Kolmodin är författare (Wikipedia).
  • Publicerad första gången 1695 (Sommarlovet).
  • Psalmen sjungs på skolavslutningar (Wikipedia).
  • Finns i 1986 års psalmbok som nummer 199 (Sommarlovet).

Vad som är oklart

  • Exakt vilken melodi som ursprungligen användes är inte helt belagd (Sommarlovet).
  • Om Kolmodin skrev texten specifikt för en viss melodi är oklart (Wikipedia).
  • När traditionen att sjunga den vid skolavslutningar exakt började är inte dokumenterat (Wikipedia).

Citat från psalmen och källor

Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor, nu nalkas ljuva sommar då gräs och örter gror.

– Israel Kolmodin, första versen (1695) enligt Litteraturbanken

Psalmen är en av de mest älskade sommarpsalmerna i Sverige.

Psalmbok.fi (finlandssvensk psalmportal)

För skolväsendet är innebörden klar: Den blomstertid nu kommer kommer att fortsätta sjungas vid avslutningar – men debatten om dess religiösa prägel kan leda till att skolor i framtiden väljer bort den, eller att den ersätts av en sekulär sommarsång.

För den som vill fördjupa sig i texten och historien bakom psalmen finns det mycket att utforska kring dess ursprung och plats i den svenska traditionen.

Vanliga frågor

Var kan jag hitta noter till Den blomstertid nu kommer?

Noter finns bland annat i Region Gävleborgs arkiv (PDF) samt i psalmböcker. En sökning på ”den blomstertid nu kommer noter” ger flera träffar på notbibliotek online.

Finns det en ackordanalys till psalmen?

Ja, ackordanalys finns på ackordssidor som Praisegate (Praisegate (ackordsportal)).

Vilken psalmbok har nummer 199?

1986 års psalmbok (Sommarlovet).

Är Den blomstertid nu kommen en sommarpsalm?

Ja, den räknas som en sommarpsalm och är märkt ’Een Sommarwisa’ i 1695 års psalmbok (Wikipedia).

Hur många verser har den i 1986 års psalmbok?

I 1986 års psalmbok har den fyra verser (Sommarlovet).

Vem var Israel Kolmodin?

Israel Kolmodin (1643–1709) var biskop i Skara stift och psalmförfattare (Wikipedia).

Finns Den blomstertid nu kommen på Spotify?

Ja, flera inspelningar finns på Spotify, bland annat av körer och artister.

Vad är skillnaden mellan versionerna från 1695 och 1986?

1695 års version hade en äldre stavning och något annorlunda språk. 1986 års version är bearbetad av Britt G. Hallqvist och har moderniserats (Sommarlovet).