När går man i pension? Åldrar och riktålder 2026

Av · maj 30, 2026

Många tror att pensionsåldern är 65 år, men verkligheten är mer komplex. Riktåldern för allmän pension är 67 år från 2026, och tidigaste uttag är 64 år, men dina möjligheter beror på när du är född och vilken typ av pension du pratar om.

Riktålder för allmän pension (2026): 67 år ·
Tidigaste uttag allmän pension (2026): 64 år ·
Lägsta ålder för garantipension: 67 år ·
Tidigaste uttag tjänstepension (privat): 55 år ·
Tidigaste uttag tjänstepension (offentlig): 61–63 år

Snabböversikt

1Bekräftade fakta
2Vad som är oklart
  • Framtida förändringar av riktåldern efter 2031 är inte beslutade – riksdagen fattar beslut sex år i förväg
  • Exakt påverkan av nya riktåldrar för specifika födelseår efter 1968
3Tidlinjesignal
4Vad händer härnäst

Här är en sammanfattning av de viktigaste pensionsmåtten:

Mått Värde
Riktålder 2026 67 år
Tidigaste uttag allmän pension 2026 64 år
Lägsta ålder för garantipension 67 år
Tidigaste uttag tjänstepension (privat) 55 år
Tidigaste uttag tjänstepension (offentlig) 61–63 år

I vilken ålder går man i pension?

Vad är riktålder?

Riktåldern är den ålder från vilken du tidigast kan ta ut allmän pension – inkomstpension och premiepension. Den bestäms av regeringen sex år innan den börjar gälla och är tänkt att följa medellivslängden. För 2026–2031 är riktåldern 67 år (Pensionsmyndigheten).

  • Garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg betalas ut först från riktåldern (Pensionsmyndigheten).
  • Undantag: Vissa födda tidigare kan ta ut inkomst- och premiepension fyra år före riktåldern enligt övergångsregler (Pensionsmyndigheten).
Vad detta innebär

För de flesta födda 1963 eller senare innebär riktåldern 67 år att du inte får allmän pension före 64 – och garantipensionen väntar till 67. Ekvationen att planera handlar om att täcka luckan med tjänstepension eller eget sparande.

Hur bestäms pensionsåldern?

Din födelseår avgör riktåldern. För födda 1960–1966 är riktåldern 67 år, för födda 1967–1981 blir den 68 år och för födda 1982–1997 är den 69 år (minPension – pensionsguide). För födda 1998–2014 väntar en riktålder på 70 år (minPension).

Systemet är progressivt och bygger på att pensionssystemet ska vara långsiktigt hållbart. Det innebär att varje generation får en riktålder som motsvarar den förväntade livslängden.

Slutsats: För födda 1963 är riktåldern 67 år, men tidigaste uttag av allmän pension är 64 år. Skillnaden mellan olika årskullar är stor – planera därefter.

Detta innebär att din födelseår är avgörande för när du kan ta ut allmän pension.

Är pensionsåldern 65 år?

Varför säger många att pensionsåldern är 65?

Den vanliga uppfattningen om 65 år som pensionsålder stammar från den gamla folkpensionen och många tjänstepensionsavtal. Även om den allmänna pensionsåldern numera är rörlig, har många kollektivavtal kvar 65 år som normalpensionsålder. Enligt Avtalat (pensionsadministration) gäller 65 år fortfarande för cirka 70 % av privatanställdas tjänstepensioner, även om man kan välja att ta ut den tidigare.

Skillnad mellan historisk och nuvarande pensionsålder

Fram till 2003 var 65 år den fasta åldern för allmän pension. Nu finns inget fast ”pensionsår” i lag – istället talar man om riktålder och tidigaste uttag. Du måste själv ansöka om pension via Pensionsmyndigheten, och din uttagsålder påverkar beloppet livet ut.

Aspekt Historisk syn (65 år) Nutid (riktålder)
Fast ålder Ja, lagstadgad Nej, varierar med födelseår
Tidigaste uttag 61 år (med avdrag) 64–70 år beroende på kull
Tjänstepensionsavtal Ofta 65 år 55–65 år, flexibelt

Mönstret är tydligt: den fasta 65-årsgränsen har ersatts av en flexibel, födelseårsberoende modell där varje generation får sin egen riktålder.

Måste man sluta jobba vid 67?

Kan man jobba efter 67?

Nej, det finns ingen lag som tvingar dig att gå i pension vid 67. Du får fortsätta arbeta så länge du och din arbetsgivare är överens. Din pension tjänas in även efter 67 – du kan alltså både jobba och ta ut pension samtidigt, vilket kan ge högre total inkomst

  • Pensionsmyndighetens data visar att allmän pension blir cirka 8 % högre per år du skjuter upp uttaget efter riktåldern (Pensionsmyndigheten).
  • Arbetsgivaren har dock rätt att ha en övre pensionsålder i anställningsavtalet – oftast 67 eller 68 år enligt kollektivavtal.

Prognosen: för den som jobbar till 70 i stället för 67 kan den allmänna pensionen bli upp emot 25 % högre per månad.

Vad händer med pensionen om man fortsätter arbeta?

Arbete efter 67 ökar din inkomstpension och premiepension. Samtidigt kan du fortsätta att betala in till din tjänstepension om avtalet tillåter. Garantipensionen påverkas däremot negativt av höga arbetsinkomster eftersom den är inkomstprövad.

Avvägningen

För höginkomsttagare lönar sig ofta att arbeta längre: man slipper avdrag och får full avkastning på tjänstepensionen. För låginkomsttagare kan garantipensionen minska – det är en trade-off att räkna på.

Sammanfattningsvis: att fortsätta arbeta efter 67 kan ge betydligt högre pension, men det är en personlig avvägning.

Hur mycket pengar ska jag ha när jag går i pension vid 67?

Räkna ut ditt pensionsbehov

En vedertagen tumregel är att sikta på 80 % av din slutlön i pension för att bibehålla levnadsstandarden (Lunds kommun – 80-90-100-modellen). Modellen från Lunds kommun används som riktlinje: 80 % upp till inkomsttaket, 90 % däremellan och 100 % över brytpunkten.

  • Allmän pension: baseras på livsinkomsten från 16 år.
  • Tjänstepension: oftast 4,5–30 % av lönen beroende på avtal (Unionen – facklig vägledning).
  • Privat sparande: ISK, kapitalförsäkring eller fondsparande – avgör flexibiliteten.

80-90-100-modellen

Modellen används av flera kommuner för att bedöma om pensionärer har tillräcklig ekonomisk standard. För en person med slutlön 40 000 kr/månad innebär 80 % = 32 000 kr i pension. Inkomstpension och tjänstepension täcker ofta 50–70 % – resten får komma från eget sparande.

Slutlön/månad 80 %-mål Allmän pension (ca) Tjänstepension (ca) Privat (ca)
30 000 kr 24 000 kr 15 000 kr 6 000 kr 3 000 kr
40 000 kr 32 000 kr 18 000 kr 8 000 kr 6 000 kr
55 000 kr 44 000 kr 22 000 kr 12 000 kr 10 000 kr

Tabellen visar en uppskattning – din faktiska pension beror på din livsinkomst och sparande.

Går du i pension vid 62 eller 65 års ålder?

För- och nackdelar med tidig pension

Upsides

  • Du får fler år som frisk pensionär
  • Möjlighet att kombinera med deltidsarbete utan full belastning
  • Lägre krav på att spara om du har andra inkomstkällor

Downsides

  • Allmän pension minskar permanent med cirka 5 % per år du tar ut före riktåldern (Pensionsmyndigheten)
  • Garantipensionen minskar eller uteblir helt vid tidigt uttag
  • Du måste ha andra inkomstkällor (tjänstepension, sparande) före 67

För- och nackdelar med sen pension

Upsides

  • Högre allmän pension varje månad resten av livet
  • Du får mer i tjänstepension och kan fortsätta premieinbetalningar
  • Mindre risk att överleva din pension om du lever länge

Downsides

  • Du måste arbeta fler år – alla orkar inte
  • Garantipensionen kan ändå minska på grund av höga arbetsinkomster
  • Färre år som frisk pensionär – riskerar att missa resor och aktiviteter

Avvägningen är personlig: tidig pension ger frihet men lägre ersättning, sen pension ger tryggare ekonomi men färre år i okomplicerad ålderdom.

Hur du planerar din pension i praktiken

Steg för att komma igång

  1. Gör en prognos – logga in på minPension eller Pensionsmyndigheten för att se din beräknade allmänna pension och tjänstepension (minPension – kostnadsfri prognostjänst).
  2. Beräkna ditt mål – använd 80-90-100-modellen för att uppskatta vad du behöver.
  3. Jämför födelseår – kolla din riktålder och tidigaste uttagsmöjlighet i tabellen nedan.
  4. Fatta beslut om tidpunkt – räkna på skillnaden mellan uttag vid 62, 65, 67 eller 70 år.
  5. Justera sparandet – om prognosen visar glapp, öka ditt privata sparande i ISK eller fondkonto.

Här är en tabell över riktåldrar för olika födelseår:

Födelseår Riktålder Tidigaste allmän pension Garantipension från Tjänstepension privat
1961–1962 66 (2023–2024) 63 66 55
1963–1966 67 (2025–2031) 64 (från 2026) 67 55–61
1967–1981 68 65 68 55–61
1982–1997 69 66 69 55–61
1998–2014 70 67 70 55–61

Denna tabell ger en överblick över riktåldrar för olika födelsekullar.

Tidslinje: pensionsålder 2023–2031

  • : Riktålder 66 år
  • : Riktålder 66 år
  • : Riktålder 67 år
  • : Tidigaste uttag allmän pension 64 år, lägsta ålder garantipension 67 år
  • : Riktålder 67 år fastställd av regeringen (Regeringen.se)

Tidslinjen visar de fastställda riktåldrarna och framtida beslut.

Bekräftade fakta och vad som är oklart

Bekräftade fakta

  • Riktåldern för 2023–2031 är 66–67 år beroende på år.
  • Tidigaste uttag allmän pension är 64 år från 2026.
  • Garantipension kräver att du är 67 år och har låg övrig inkomst.
  • Regeringen fastställer riktåldern sex år i förväg (Regeringen.se).

Vad som är oklart

  • Exakt hur riktåldern för födda efter 2014 kommer att utvecklas efter 2050.
  • Om övergångsreglerna för tidigt uttag kommer att förändras.

Dessa fakta är bekräftade av myndigheter, medan framtida förändringar är osäkra.

Expertperspektiv

Riktåldern styr när du tidigast kan ta ut allmän pension. Den är kopplad till medellivslängden och ändras därför över tid.

Pensionsmyndigheten (officiell myndighet)

Många privatanställda kan ta ut tjänstepension från 55 år, men det påverkar livsvarigt om du tar ut den för tidigt.

minPension (oberoende vägledning)

80-90-100-modellen är en praktisk riktlinje för att beräkna hur mycket pension du behöver för att behålla din levnadsstandard.

Lunds kommun (offentlig vägledning)

Expertutlåtandena bekräftar att riktåldern och tjänstepensionens flexibilitet är centrala för planeringen.

För den som är född 1964 och planerar att gå i pension vid 67 kan det innebära att allmän pension kommer från 67, men tjänstepensionen kan tas ut redan vid 55 – om du har rätt avtal. Skillnaden mellan att gå vid 62 och 70 är cirka 40 % i månadsbelopp. För en genomsnittlig arbetsgivare är slutsatsen klar: börja räkna på din prognos i tid, annars riskerar du en pension som inte täcker dina kostnader.

Vanliga frågor

Kan jag ta ut pension och jobba samtidigt?

Ja, du kan kombinera arbete och pension. Din pension minskar inte, tvärtom tjänar du in ytterligare pension om du arbetar efter 67.

Vad är skillnaden mellan inkomstpension och premiepension?

Inkomstpensionen följer inkomstindex och är livsvarig. Premiepensionen är fondsparad och kan öka eller minska i värde, men kan också ärvas.

Behöver jag ansöka om pension eller sker det automatiskt?

Du måste ansöka om allmän pension via Pensionsmyndigheten. Tjänstepensionen hanteras av din arbetsgivares pensionsadministratör.

Hur påverkar deltidsarbete min framtida pension?

Deltidsarbete ger lägre inkomst och därmed lägre pensionsrätt. Men du kan kompensera genom att arbeta längre eller spara privat.

Vad händer om jag tar ut pension före 64 års ålder?

Du kan inte ta ut allmän pension före 64 (från 2026). Däremot kan du ta ut tjänstepension från 55–63 beroende på avtal.

Är det möjligt att gå i pension vid 55?

Det går inte med allmän pension. Men om du har hög tjänstepension eller privat sparande kan du sluta arbeta vid 55 och leva på det tills allmän pension börjar.

Hur räknar jag ut min ungefärliga pension?

Logga in på minPension.se eller Pensionsmyndigheten.se. Där ser du en prognos för allmän pension och tjänstepension baserad på din livsinkomst.

Vad är bostadstillägg för pensionärer?

Bostadstillägg är ett extra stöd för pensionärer med låg inkomst och små tillgångar. Du ansöker hos Pensionsmyndigheten.

Vanliga frågor och svar kan hjälpa dig att förstå pensionssystemet bättre.

För mer detaljerad information, se källorna ovan.



Du vill inte missa